Krönika: Vuxenpoäng – katchiiing!

Glöggfesten from hell har utspelats. I helgen var jag och min särbo bjudna hem till ett jämnårigt par som jag har ganska svårt för. Paret ”duktiga”. Villa, gård, bilar, fasta ansvarsfulla jobb…
Alla de inbjudna kände varandra genom en mail-lista för nyinflyttade i kommunen. Jobbsnacket avlöste ytligheter som knäckrecept och nya frisyrer. Den mysiga julandan var en illa vald fasad på en tillställning där vuxenpoängen var ämnade att dolt räknas upp.
- Nämen hej! Vilket väder ni kommer med!
Katchiiiing – ett vuxenpoäng inkasserat.
- Glögg serveras inne i salongen.
Katchiiiing – två. Suck. Detta kommer bli jobbigt.

Med åldern kommer visst ett paket. En stor fet julklapp som säger att man bör ha hunnit si och så långt med studier, relationer och äventyr. Inte i min vildaste fantasi hade jag kunnat tro att jag till och med hunnit passera denna ålder! Men så är det. En tjugosexåring ska visst ha hunnit utbilda sig och jobbat minst ett år, för att bara nämna någon av alla dessa oskrivna ”paket-regler”… Att hamna i ett sällskap där vuxenpoängen haglar och besvara frågan ”Vad jobbar du med då?” med ”Jag pluggar folkis” – var ingen hit. Jag fick inte bara sneda miner – folk undvek mig! Jag satt tillslut och log. Det kändes som att jag medverkade i en komedi där folket gjorde parodi på sig själva. Stöpta i samhällsformen över hur de bör vara. Ingen som tyckte det var intressant med någon som bröt mönstret. Eller kanske vågade de inte visa något? De hade ju alla andras blickar på sig också... Finns det en bok jag inte vet om där det står alla liknande hemligheter i? Vart får man tag på den?
Vid klockan elva sa någon:
- Nu är det dags att tänka på refrängen!
Katchiiing! – vuxenpoäng 553.

Nästa helg är det glöggkväll igen. Då är det är mina otroligt vuxna vänner som har det. De är gifta. Lika gamla som jag, givetvis. Villa, bil, jobb... Det kommer drypa av likadana par där. Men då kommer min bundsförvant tillika bästa killkompis vara där. Då är vi två som kan iaktta vuxenleken. Ren och skär underhållning på hög nivå.
För visst är det bara ett spel? Det är väl knappast en instinkt eller naturligt beteende? Då hade väl vi också känt av det? Nej, vi åker dit, gottar oss i ett par timmar, sen blir det pulkaåkning hela natten! Jag lever bara en gång då vill jag leva!
Badda-badda-bing förnuftighetspoäng!

//Annika Blomstrand JL1. (Delad första plats i en krönike-tävling 2007!)

Inspirerande musik...

... måste man ha när man ska skriva! Här är lite som fungerar för mig just nu:

Nick Drake:


Lykke Li:


Bon Iver:


The Daysleepers:


City and Colour:

Början av min roman Ögonblick.

Publicerar här omslagsbilden, förordet och prologen för er. Enjoy!
---
Förord: Tänkte passa på att förmedla en sak nu innan du ska börja läsa denna bok. Jag har hämtat inspiration från verkliga händelser och personligheter i min omgivning. Varje bokkaraktär består därför av minst två personligheter. Detta för att inte utelämna någon eller få någon att känna sig utpekad. Många av dem finns nämligen i min närhet än idag.

Prolog. Något skymtas mellan trädstammarna. Stundvis dold mellan de tjocka grenarna och de hopflätade bladverken. Stundvis fullt synlig i solens kämpande strålar. En ung man på en häst med det blonda håret i ett dansande samspel med hästens bruna man. Med ett beslutsamt ansiktsuttryck och med stängda ögonlock rider han där med högburet huvud. Låter hästen vara hans ögon och jag beundrar honom. Varför vet jag inte, men åsynen är vacker.
De tycks vara anledningen till att det susar så friskt i skogen och att det rasslar bland löven. Men han tycks inte höra fågelkvittret som fyller skogen. Verkar inte njuta av skogens prakt, höra bäckens strida porlande eller vindens suckande.
När han kommer närmare ser jag att han letar efter något. Letar med stängda ögonlock.
Hans huvud pendlar fram och tillbaka medan han lyssnar.
Det gör mig orolig. Orolig för att jag ska höras. Utan att se mig för råkar jag trampa på en gren. Det knäcker till i hela skogen och allt stannar upp.
En hastig vändning i det udda skådespelet gör mig livrädd.
Han har hört mig.
Hästen har stoppats och manas nu på att komma ridande åt mitt håll. Mannen rider i ett rasande och blint tempo. Marken dundrar och jag står handfallen. Vad vill han?
Hans ögonlock reagerar inte mot mötande flygfän i luften eller trädens vassa grenar. Huden får revor och blod strilar utmed hans kinder.
Läpparna är vidöppna och ger inte ifrån sig ett ljud, trots att jag ser på halsmuskulaturen att han försöker skrika allt vad han orkar.
I samma stund han rider förbi öppnar han ögonen. Han ser rakt på mig och jag kastar mig åt sidan. Jag hör hur han åter vänder om med hästen.

Anja sätter sig upp i sängen. Hennes nattlinne är alldeles genomvått. Hon ser siluetten avtecknas mot persiennerna i rummet och skriker rakt ut.
Han sitter vid sänggaveln och gråter.

"Skapa din inspirationslåda"

Välj ut en inspirerande låda.
Skaffa en vacker kartong eller låda med plats för både lappar och A4-papper. Du kan förstås använda en plastmapp om du vill det. Det viktiga är att det blir lätt att lägga dit nya lappar och utskrifter.
Lägg i det som inspirerar dig.
Så fort du får ett mail med beröm eller uppmuntrande ord från chefer, kunder eller kolleger, skriv ut mejlet och lägg i din inspirationsbox. Om de fina orden kommer över telefon, gör en notering om vad som sades på en lapp och stoppa den i lådan.
Titta i lådan när du behöver det.
Med tiden växer innehållet i lådan och du blir allt mer övertygad om hur bra du faktiskt är. Titta i lådan när du behöver peppa dig. Till slut behöver du inte ens öppna lådan för att få en inspirationskick. Det räcker att titta på den!
// Metro - 30 september, 2010.

Arvikareportaget klart!

För Djurens Rätt:

Pressat läge!

RAPPORT: Jag arbetar bäst under press. Det vill säga, jag skriver bäst och mest effektivt då klockan tickar mot "finito".
Nu är det pressat läge. Arvika-reportaget ska vara klart på måndag. Och jag har fått ett tidskrävande arbete, samt bokat in en massa besök sedan länge - innan måndag.
Nu är det nästan FÖR pressat läge. Känner mig handlingsförlamad.
Vad är det som hjälper då? Jo lugn filmmusik - och FOKUS!
Nu kör jag!

Mina projekt just nu.

ARVIKAFESTIVAL-REPORTAGE - i samarbete med Anna-Maria Marklund, den underbara redigeraren/fotografen på Djurens Rätt!
Mellan 15-18 juli tog vi den djurrättsliga tanketempen på Värmlandsfestivalen, vilket gick hur bra som helst! Det kommer definitivt leda till mer samarbete i framtiden!
Deadline: 2 augusti.
(Kollage: Annika Blomstrand, 2010.















JUBILEUMSBOKEN - till vilken jag är delförfattare.
Skriver 9 adliga personporträtt, sedan 2008. Beställningsjobbet har varit en stor del av mitt liv sedan dess, då det bland annat kombinerats med 100% studier.
Det börjar dock närma sig slutet nu. Endast ett porträtt återstår.
(Egentligen är jag inne på det 10e porträttet, då ett lades till handlingarna).
Deadline: Så snart som möjligt.
(Foto: Robert Engblom, 2008).

ÖGONBLICK - min roman. Börjar också närma sig sitt slut, efter åtskillga års arbete.
Handlar kortfattat om det speciella mötet mellan två individer som kan samtala utan ord.
Har precis lämnat ut augusti-delen till vänner för korrekturläsning.
Så nu jäklar ska det hända saker! Arbetar bäst under press! Och ännu bättre när jag har läsare, det vill säga skriver för någon!
Deadline: Årsskiftet 10/11 enligt nyårslöfte.
(Montage: Annika Blomstrand, 2007).

FILMMANUS - har alltid varit en dröm för mig.
Att skriva en handling som sedan kommer att filmatiseras - WOW!
Mötte Eddie i början av året, som är i branschen. Han ljudlägger film och har själv en filmidé som han vill förverkliga. Det finns ett intresse för idén, men han kan inte få ner den i skrift. Men det kan jag! :) Så nu arbetas det med teasern, som ska in till Svensk Filmindustri.
Deadline: Närhelst vi behagar (men Eddie är otålig:).
(Bild: Annika Blomstrand, 2010).















FÄRGFRAGMENT - min novellsamling, som jag också har arbetat med i många år.
Har ingen aning om hur många historier den kommer att innefatta eller när det är dags att sluta. Det får tiden utvisa helt enkelt!
Just nu arbetar jag sporadiskt med en symbolisk novell som heter "Den uppspolade och den vanvårdade". Vet ännu inte vilken färg det är, men det lutar åt svart.
Deadline: När innehållet är det rätta.
(Montage: Robert Engblom, 2006).











BLOGGSKRIVNING:
Mina 2 bloggar:
*www.storhetenidetlilla.blogspot.com/
En "må-bra-blogg", som jag startade i februari 2009.
Skrev från början något bra med varje dag. Inspirerande - både för välmåendet och skrivarådran.
(Början av 2009 "Whatever comes up" ---> Tiden på amelia, Slutspurt på Journalistutbildningen, Depressionen, Flytten till Stockholm: Arbete på Djurens Rätt).











(Våren 2010 "Dagbok"---> forts Arbete på Djurens Rätt, Jobbcoaching, Läkande och Arbetssökande).











(Sommaren 2010 "Sporadiskt", skriver hädanefter enbart då och då om
--> Arbete, Att äntligen känna sig frisk, Livet kan börja:)

Och denna blogg:








* http://www.skriftab.blogspot.com/
En mer professionell blogg som kommer att handla om mitt liv som journalist, författare och skribent.
Kortfattat kommer den ta upp bokstavskombinationer i all oändlighet inom de områden som finns med på bilden här.
Förhoppningsvis kommer jag att kunna använda denna i samband med framtida arbeten.
(Samtliga blogg-montage by: Annika Blomstrand 2009-2010).

Annika ---> Arvika:)

RAPPORT: Har en massa att tänka på nu. Det har dykt upp både oväntade och spännande saker på jobbfronten.
Dessutom måste jag reka inför ett tre dagar långt journalistiskt arbete på Arvika-festivalen å Djurens Rätts vägnar.
Hur mycket kläder ska man ha med sig? Och hur varma ska de vara? Hmm...
Återkommer! Hej!

Inspirerande platser i hemmet.

INSPIRATION. Oavsett genre, för att kunna känna ro inför att börja skriva, gäller det att omge sig av inspirationfyllda platser. Det mysiga caféet nere på hörnet, den lummiga parken så här på sommaren eller varför inte det mest troliga; det egna hemmet?
Se till att inte vara beroende av enbart EN fungerande och inspirationsfylld plats. Ha fler och gör dem inbjudande!
I min och tjejernas lägenhet i Hägersten har jag följande hörnor jag skriver bra i:

På mitt rum:
Vid min farmors gamla skrivbord. Där sitter jag rakt i ryggen och har nära till allt som kan tänkas ha att göra med mina arbeten.
Dock kan mycket också pocka på uppmärksamheten om man för en stund inte känner sig så fokuserad.

På mitt rum:
I min sköna, mjuka säng. Tryggheten och mysighetsfaktorn är här STOR! Ända felet är att man snabbt blir dåsig och vill sova istället för att arbeta. Men för min del inbjuder den mer till inspiration än sömn - och utnyttjas flitigt.

Köket:
Vid köksbordet. Mer fokus då det är "långt" till mina "roliga" saker på rummet. Även nära till ätbara saker som i alla fall för mig fungerar väldigt bra för att öka inspirationen. Chocklad, kex, saft... vin...

Vardagsrummet:
Den stora gosiga och kuddfyllda TV-soffan. Passar perfekt då man är ensam hemma. Teven kan gå i bakgrunden och ger bra avlastning då inspirationen tryter (dock inget att rekommendera om man vill vara arbetsam/effektiv!).

Och till slut; mitt numera främsta tillhåll:

Balkongen:
med nyinköpta dynor, matta, duk och parasoll. Den har blivit som ett fjärde rum i lägenheten. Fantastiskt! Som att befinna sig utomlands, på hotell, då det är över 30 grader ute nu. Ni ser - fantasin flödar!;)