MIG OM DIG. Åkte till Malmö med dig, Kicki, Emelie, Anders, Christian och Björn för att bland annat och för första gången i mitt liv gå på ett gayställe, som Björn skulle till.
Innan dess gick vi på stan. Shoppade bland annat den vita tröjan på H&M, som jag sedan hade på skolkortet.
Gick och åt på en mysig restaurang som hette något med ”Broder…”. Åt scampi och kyckling med curryris. Gott! Alla hade roligt åt att jag åt så sakta. Mötte din blick i mer än ett långt ögonkast som, alla gånger, sa mer än tusen ord.
Du satt, trots det, mitt emot Emelie och delade på en karaff vin med henne. Så varför du satt och log mot mig så fort tillfälle gavs, det förstod jag faktiskt inte.
Stack på förfest till André, Christians polare. Där bytte du om till de kläder du shoppat under dagen. Vi satt och pratade på sängen och du gjorde först en liten antydan till att bli lika deppig som på Sjöbofesten, vilket gjorde att jag genast blev på min vakt och tog på mig psykologrollen igen. Men du pratade bara ett litet tag om Maria, för sedan var det plötsligt jag som stod i centrum för ditt snack (?!).
– Vad gör du om det kommer fram en stor och hårig bög och stöter på dig? frågade jag av ren nervositet och kunde inte annat än skratta åt min, för mig, roliga kommentar.
– Hånglar med dig, sa du bara kort och bestämt.
Gissa om jag blev paff? Det kunde jag knappast spinna vidare på.

Gick tillsammans långt efter de andra då det var dags att dra till "Tunneln", gaystället. Pratade in i det oändliga, det var aldrig pinsamt tyst mellan oss. Det kändes som att vi kunde prata om allt. Det var denna kväll som de andra fick misstankar om oss.
Hundra kronor i inträde med transor och hela köret, det var precis som jag hade föreställt mig det, varken mer eller mindre överdrivet. Du verkade lida varenda sekund. Har nog aldrig sett någon lida av sådan homofobi. Du kunde inte ens heja på Björns bästa kompis, som var homo, vilket jag tyckte var dålig stil. Du klamrade dig fast vid mig som om jag varit en flytväst, som om det var livsavgörande. Jag förstod mig inte riktigt på dig, men hade ändå ganska kul. Det kändes dock skumt att alla killar på stället stötte på mina nyfunna killkompisar.
Christian frågade dig rakt ut denna kväll om du kände något för mig, men det hade du svarat att du inte gjorde. Detta berättade Kicki för mig då vi vandrade ner mot hamnen, för att sedan av ren kyla återvända till "Tunneln". Kände inte för att umgås mer med dig efter det. Visserligen hade jag ju tyckt att det var uppenbart att du inte kände något för mig, eftersom du så öppet berättade om Maria. Men det kalla svaret hade ändå gjort mig djupt sårad, vilket faktiskt förvånade mig. Jag kunde väl inte vara så intresserad? Inte redan! Vi hade ju bara känt varandra i tio dagar ju! Men att jag blev sotis då du och Emelie klamrade er fast vid varandra då det var dags för korttagning, det var fakta! Men jag visade inget. Ingen visste ju något heller, så jag var ”säker”. Lite stolthet hade jag ändå. Kicki hade dock undrat några gånger över oss i och med att vi umgicks en hel del, men jag hade blånekat varenda gång. Hon avslöjade tidigt att hon tyckte att du var söt, så jag ville inte såra henne, ifall hon kände något djupare.
Jag körde hem alla klockan fem på morgonen med hjälp och vägledning av dig. Fick bensinbrist, men klarade oss precis tillbaka till skolan.