MIG OM DIG. Det kändes tryggt att ha Kicki och Emelie med sig, då alla på skolan samlades i aulan för att delas in i respektive klasser.
Jag såg spänt ut över raderna av okända ansikten då rektorn började ropa upp en massa lika okända namn. Skrivarklassen var en av de förstnämnda och jag tyckte de inblandade såg högst skumma ut. Jag, Kicki och Emelie kände oss extremt normala jämfört med alla.
Vi gick i samlad trupp upp till klassrummet. Kommer speciellt ihåg Lisa och Emma A för jag tyckte de såg så coola ut. Sedan kommer jag ihåg Christian för att han såg så seriös ut och Josef för hans speciella utseende. Och så kommer jag ihåg att du gick om mig vid björken ute på gården vid Hilton och jag tänkte: ”En liten kort kille det där…”.
Väl inne i klassrummet var det ingen som helst presentation utan bara en enda lång uppmatning om vad som komma skulle.
Du hade satt dig snett mitt emot mig och jag vet att jag tänkte att du var en kille som såg typiskt skånsk ut (har aldrig träffat en sådan förut:).
Jag och Kicki gick på stan och handlade mat med mera efteråt. Tittade in på 60-talsmuseet på vägen. På kvällen skrev jag nästan i panik dikten ”Huset”, eftersom vi visst skulle ha gjort det tills vi började här. Men eftersom jag kommit in som reserv så hade jag aldrig fått det pappret. Inte heller listan med allas namn och adresser på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar